Idag känner jag mig så jävla trött på allt som har med hälsa och träning att göra. Är så jävla less på att se bilder på perfekta kroppar, läsa massa citat som ska hålla en motiverad och se bilder på frukt och grönsaker och annat nyttigt. Att leva hälsosamt och att motionera regelbundet är givetvis bra och något man borde göra hela livet ut. Men vart går gränsen? När blir hälsa till ohälsa? (ska reflektera mer om det senare)

Är så jävla trött på att känna att jag inte kan äta en chipspåse när jag känner för det för man kan inte "out-exercise a bad diet". Så jävla trött på att känna att jag inte kan äta en HEL 200g marabou chokladkaka om jag så vill för att "om du vill ha choklad, ät en bit, men inte hela kakan". 

FAN I HELVETE

VILL JAG ÄTA EN CHIPSPÅSE EN MÅNDAG SÅ SKA JAG VÄL FÅ GÖRA DET???? VILL JAG ÄTA 500 GRAM CHOKLAD SKA JAG VÄL FÅ GÖRA DET????? 

Jag vet att det inte är bra om man äter en chipspåse 5 dagar i veckan för att man "känner för det". Det jag säger är att jag är så TRÖTT på att det ska vara så jävla noga och inrutat. Jag känner att det här med nyttigt inte har blivit åt det positiva hållet utan snarare åt det negativa. För visst är det inte bara jag som ångrar mig efter att jag ätit något onyttigt? Och jag tycker fan man ska få äta onyttigt utan att behöva ångra sig.

Men det är givetvis jättebra att alla vill inspirera till att leva sunt och leva sunt själva. Men det finns till en gräns. Att räkna kalorier tex kan leda till det negativa när det i början bara är ett oskyldigt sätt att ha koll på vad man äter. 

Så det jag säger är: ät nyttigt, träna för att det är bra och ät en kaka om du känner för det; när du vill. 

Inlägg skrivet av: HTTP://WWW.LISAWHO.DEVOTE.SE