Igår var det en stor dag. För första gången i hela mitt liv ungefär, lyssnade jag på vad JAG ville och vad JAG behövde. Igår tog jag alltså modet till att säga upp mig från jobbet. Det var verkligen fruktansvärt jobbigt att göra, att veta att man ska skiljas från dessa fantastiska människor till att slänga sig ut i någon helt okänt. Inget jobb som backar upp och ingenstans att ta vägen. Jag är livrädd verkligen, men jag vet att det är något som kommer gynna mig i längden. Så en månad kvar har jag på Espresso House innan jag slutar, kommer vara så skönt men samtidigt så tråkigt. Känner att 2016 är året då jag måste börja bli lite självisk, då det inte är en av mina största egenskaper. Jag är en sådan som hellre vill hålla andra nöjda och jag har insett att det inte håller i längden. Jag har länge velat ha en förändring, men aldrig gjort något åt det. Men nu är det dags. Let's go 2016 och se vad jag hamnar denna gång. KRAM.